Field Trip
I fredags var det dags för skoltripp. Den här gången till Hong Kong Zoological and Botanical gardens. Det är där vi har varit några gånger och spanat in aporna.
Det här var första gången jag var själv med båda barnen på en skolresa. Förra året var Monica och Göte med, jag tror att Mia har varit med eller så har jag bara åkt med Wilbur. Alla barn har sin mamma, pappa eller maid med sig på utflykterna.
Jag bad Mirjam, Jorels mamma om hon kunde hjälpa mig att hålla ett öga på Wilbur om det är så att Dorian drar iväg. Det var inga problem. Jorel och Wilbur håller ihop så det är inte särskilt svårt att ha koll på dessa två.
Dorian tröttnade ganska snart på det långsamma tempot. Han är inte så mycket för att vänta, eller titta länge, eller gå åt ett håll som inte han har bestämt... Så jag var mycket tacksam över att Mirjam kunde se efter Wilbur medan jag sprang efter Dorian.
Det var en trevlig dag och Dorian somnade gott i bussen hem. Det är rejäla backar som Dorian och jag sprang upp och ner för undertiden de andra stod stilla och tittade på fåglar.
Det här var första gången jag var själv med båda barnen på en skolresa. Förra året var Monica och Göte med, jag tror att Mia har varit med eller så har jag bara åkt med Wilbur. Alla barn har sin mamma, pappa eller maid med sig på utflykterna.
Jag bad Mirjam, Jorels mamma om hon kunde hjälpa mig att hålla ett öga på Wilbur om det är så att Dorian drar iväg. Det var inga problem. Jorel och Wilbur håller ihop så det är inte särskilt svårt att ha koll på dessa två.
Dorian tröttnade ganska snart på det långsamma tempot. Han är inte så mycket för att vänta, eller titta länge, eller gå åt ett håll som inte han har bestämt... Så jag var mycket tacksam över att Mirjam kunde se efter Wilbur medan jag sprang efter Dorian.
Det var en trevlig dag och Dorian somnade gott i bussen hem. Det är rejäla backar som Dorian och jag sprang upp och ner för undertiden de andra stod stilla och tittade på fåglar.
Kommentarer
Skicka en kommentar