Rensat och en glad Dorian till skolan

En stor passion jag har här i livet är att fotografera. En nackdel med det är att datorn fylls ständigt med en massa kort..

Idag har jag återigen gjort ett rensningsryck. Sisådär 700 stycken kort är raderade och ungefär lika många har nu sparats över till en extern hårddisk. Datorn verkar piggare och nu återstår att fortsätta rensa några tusen kort. 

För första gången, en vanlig dag (alltså när det inte Halloween party) så var Dorian inte ledsen, panikslagen eller sträckte sig desperat efter mig när läraren tog iväg honom. Det är en sådan lättnad! Att se mitt barn med ett panikslaget ansiktsuttryck, tårar som rinner och som desperat sträcker sig efter mig samtidigt som någon annan för bort honom är helt obeskrivligt fruktansvärt. Ledsna och arga barn har jag rätt mycket av också och det är så klart inte heller kul men hanterbart. 

Idag sprang han in i skolan med ett leende. Jag stod kvar med tappad haka, sedan gick jag hem.