Black Monday

Även i min kanske till synes enkla lyxtillvaro finns dagar som jag bara vill slänga mig på golvet och skrika av ilska (undrar var Dorian har fått detta beteende ifrån?!) och det enda jag kan göra är att vänta ut tiden. För varje minut som går är jag ett steg närmare kvällen/natten.

Barnen kan reta gallfeber på mig och då är vi ändå två heltidsanställda + deras pappa (och nu pratar jag inte kollektivanställning a' 40 h per vecka) som tar hand om dessa två pojkar.

Wilbur kastar det mesta han har runt omkring sig, kläder, blöjor, mat, Dorians napp, leksaker etc Han spottar på golvet, knuffar Dorian, river Dorian och slår Dorian helt oprovocerat.
Varje dag får vi frågan från olika människor vad som hänt med Dorians ansikte. Han har alltid (utan överdrift) ett rivmärke i ansiktet. Nu senast har han haft ett ganska illa rivsår som går från ögats tårkanal och en bit ner mot kinden.

Dorian är dock inte helt oskyldig som gärna retar Wilbur genom att förstöra det som han håller på med för stunden. Dorian kastar också saker runt omkring sig, gärna sin sked eller vattenflaska som kan flyga i en jädrans fart över middagsbordet.
Ikväll gick han runt och lekte med en boll då Wilbur helt plötsligt börjar skrika och blir jätte arg på Dorian. Jag stog jämte dem och såg att Dorian lekte så fint med sin boll. Wilbur slutade inte skrika och höll för sin fot så jag gick fram och tittade på den. Då visade det sig att Dorian hade bara gått fram och bitit Wilbur för där satt Wilbur med bitmärken i foten så det till och med gått hål på skinnet.

Vissa dagar går det inte att lämna dem 1 sekund utan att de ryker ihop. Wilbur drar i mig för att jag ska vara med honom och Dorian drar i mig åt andra hållet för jag ska vara med honom. Båda gallskriker om jag inte väljer just dem och Dorian kastar sig handlöst på golvet...

Inte nog med att jag har våra älskade barn som går mig på nerverna. Jag har fått en nackspärr som sträcker sig från nacken till skulderbladet och det gör vansinnigt ont. Anledningen till nackspärren är att jag delat säng med två underbara söner varav den ene (yngsta) sover som en propeller. Han snurrar runt och sparkar med benen och tar upp i stort sett hela sängen.

Inte nog med det, vår dator startar inte! Idag skulle jag framkalla kort som jag ska ha på Wilburs födelsedagsfirande på fredag i skolan. Korten är på datorn så jag kommer inte åt dessa. Jag kan heller inte skriva ut veckans planeringsschema. Gah så irriterande och jag kan inget om datorer som krånglar mer än att jag ska stänga av och starta dem igen och det har jag gjort flera gånger utan att det hjälper.