Yoga och karate

Igår gjorde jag bland det jobbigaste jag varit med om. Hot yoga en hot day. Fy galet så varmt det var! När jag knöt knut på mig själv (eagle pose) pose #4 av 26,  så var det som att vrida ur en trasa full av vatten. Det bara rann som en öppen kran från armarna. Själva poserna är inte särskilt jobbiga, utmaningen är den mentala biten, att klara av rörelserna, balansera och lyssna på instruktören i värmen. 100 procent fokus och inte tappa kontrollen och panika. Yoga är mer en psykisk träningsorm än fysiskt. Fysiskt så kan faktiskt alla göra alla poser, det är hjärna som begränsar oss. En död kropp kan man lägga i alla poser.

Ganska så lustigt, det svalkade när dörrarna öppnades och het solvärme strömmade in i salen. Underbar känsla i knopp och kropp efter ett sådant pass. Sedan hem och resten av dagen fylla på med vätska och salt, jag tar dubbel dos magnesium och saltar extra på maten, dricker kokosvatten och vanligt vatten. Då fixar kroppen det galant att återhämta sig.

Imorgon ska jag påt igen! Första gången man gör något nytt så är det jobbigt, andra gången är jobbigare, då vet man vad man gett sig in på och hjärnan sätter käppar i hjulen, tredje gången och framåt enklare. Så, imorgon blir det ännu tuffare.

På eftermiddagen var det dags för Dorian och karate. Han fick sin efterlängtade uniform med namnet ingraverat. Här snackar vi också disciplin och fokus. Bra sport och jag hoppas verkligen Dorian fortsätter med den. Både för hans mentala träning men också för att jag ska känna mig lugn och trygg när han är tonåring...