Så har äntligen de efterlängtade flippisarna till Wilbur levererats. Jag har aldrig sett honom så glad över något som när han öppnade paketet och fick syn på vad det var. Sedan dess har han haft dem på sig med ett litet undantag då jag hittade honom sovandes i min säng med skorna på kudden jämte honom. Jag blir lycklig i hela hjärtat när jag lyckas få till det så här bra. De var värda varenda dollar. En liten gosse gick ikväll upp för trappan i förkorta pyjamasbyxor, napp, snutte och flippisar kröp ner i min säng. Ska du sova hela natten med skorna på frågade jag. Han nickade, vände sig om och somnade.
Idag har barnens kusin Dennis kommit. Jag och Wilbur var på flygplatsen (med nya flippisarna, förstås) och mötte upp honom. Vi har pratat hela veckan om vem som ska komma idag, det är alltid lika spännande och roligt att åka till flygplatsen och möta upp någon. Varje gång vi frågar Wilbur, vem kommer på fredag är hans första svar (som alltid på den frågan) Teo!! Nej, Teo kommer inte denna gången. Då lös Wilbur upp och med ett jätte leende sa han Emil!!! Eh, nej han kommer inte heller..
Både Wilbur och Dorian blev glada över att Dennis är här och har tjattrat om det ena och andra med honom.
I förmiddags var jag och fikade med min nya Sverigekompis Lena. Hon är supertrevlig och jag längtar redan hem till hösten och få träffa henne mer.
En annan supernyhet är att äääntligen har ett par av våra vänner bestämt sig för att komma och hälsa på oss i höst!! Wihii!
 |
De sitter fint och håller handen, den ena med grimas och den andre med ett fotoleende...
Knasbollar! |
 |
| Knasbollar igen |
 |
| Knasbollar igen igen |
 |
| Fina lilla skatt |
 |
| Dorian klar att gå till skolan |
 |
| Dennis & Dorian |
Kommentarer
Skicka en kommentar